Lyktans Låga
Jag ar en gangen tids man
Jag minns ej vart jag Varit
Barandes pa lykta och spann
Till Milan jag maste ha farit
Jag minns dock ett skratt
Ekandes i sjalvaste vinden
Det var en mork och stjarnklar natt
Skogsliden splittrad manens sken
Jag ar vild - jag ar allt det vilda
Fjarilens sproda vingar
Jag ar djupt och stilla vatten
Vari stjarnorna denna natten glimmar
Jag ar mark och himlavalv
Hor svanens vingar sla
Jag rader over vidderna
I dammens dunkla vra
Rads mig ej du tappre
Jag vill dig inget illa
Om du vandrar bort ett slag
Jag ska dig lycka bringa
-Sa slocknar lyktans laga
Men vad gor val det
Nar vandrandes bredvid dig
En mytisk kunglighet
Turs
Kom nara
Se dem valta, bryta ur jord
Ur bergvaggen - sipprar blod
Martyrer
Det danar
Snart sjunger de som levt under jord
Och svansar slar mot traden
Beratta
Sjung, sjung du som vaknat
Om lust och blodad tand
Sjung om svunna tider
Om blod vid klippans rand
En blodsmak
Snaren viskar om sadant det glomt
Viskningen blir snart till sang
Erinran
De nalkas
Den grona salen fylls av sang
Den blaa klockan klamtar
Pulserar
Kom nara
Se dem valta, bryta ur jord
Ur bergvaggen - sipprar blod
Martyrer
Sjung, sjung du som vaknat
Om lust och blodad tand
Sjung om svunna tider
Om blod vid klippans rand
Jag Ger Mig Av
lat mig fa mala
en plats vid ett hav
ett minne vissnar
jag ger mig av
drank mina sorger
men vad blir da kvar
nar minnet falnar
sag, vad finns da kvar
Minne blir sot
Aska av rot
Finns inget kvar
Jag ger mig av
en brinnande bild
ett minne blir sot
nar du satt under ronnen
slog ronnen rot
en brinnande bild
en plats vid ett hav
dar du en gang satt
finns inget kvar
Sag vad finns da kvar
En plats invid ett hav
Sag vad finns da kvar
En plats invid ett hav
Minne blir sot
Aska av rot
Finns inget kvar
Jag ger mig av
Pakten
Lunkande langs viltstigen
Faunan den tiger
For de vet vad som vantar
Vid Uppror
Osande av fortvivlan
Och manen den skiner
Bland glodande massor
Fjattrad, skandad.
Lunkande langs viltstigen
Forvandlad for livet
Tiden ar given
Odet, skrivet
Dolk fran forntiden
Kall sten mot huden
Repen nu stramar
Pakten, Sluten.
Vid ett massivt trad
Bor dessa som har bytt hud
I en glanta dar
Bortglomda sjalar ges ro
En gestalt star storst
Gar dar att hora en rost.
Lunkande langs viltstigen
Drottningen strider
Barrtraden skakar
Djur nu vaknar
Tvisten ar avgjord
Tradet i lagor
Glanta forsvunnen
Tystnad
Vid ett massivt trad
Bor dessa som har bytt hud
I en glanta dar
Bortglomda sjalar ges ro
En gestalt star storst
Gar dar att hora en rost.
Sol
Sol sol jag star framfor dig och framfor havet
Havet som tamjts av dagen och dagen den ar din
Sag mig varfor maste du om natten drankas
Finns dar nagon ro
Kanske tar du ljuset med dig
Dit dar du om natten bor
Nagon moter slutet
Sol sol sol
Ytan sjunker
Jag foljer med dig till djupet
Sol sol sol
Snöblind
ikt snoflingor i en bister vintervind
skall du brannas av min hud
av hettan forvandlas till tarar pa min kind
en gnistrande midvinterskrud
nar den tunga dimman lattar
ser jag oss bland stjarnor sta
men nattehimlen ar dodlig
av gryningen skall den forgas
Jag ar som du skuggor kralar i jorden
Allt som sovit vaknar nu kom skugga kom solen.
Jag ar som du skuggor kralar i jorden
Allt som sovit vaknar nu kom skugga kom solen.
Jag ar som du
Allt som sovit vaknar nu kom skugga kom solen.